Några snabba stycken om livet som en flock på fyra.

Angel vill gärna meddela Asterix att han för i helvete  inte ska komma i närheten av hennes mat. Hon börjar däremot gå med på att det är vi som säger till honom att hålla sig borta från hennes mat. Nu mullrar hon bara lite om hon inte känner sig trygg.
 
Asterix, som tidigare har blivit väldigt uppskruvad kring mat och inte alls kunna släppa fokus, har nu börjat förstå vad som gäller kring mat i den här flocken. Han ger oss gott om avstånd när vi förbereder maten och håller sig mer lugn och mindre fixerad för varje dag. Även själva ätandet börjar bli en mer harmonisk stund och inte längre någon tävling om vem som kan sluka maten snabbast, "gårdagens Asterix eller nutidens Asterix?"
 
Ute på promenaderna kutar Angel på som bara hon kan, medan Asterix lunkar några meter bakom husse eller matte och undrar hur långt vi ska gå. Här om dagen mumsade Angel i sig en död mus och Asterix hittade den perfekta högen älgskit att rulla sig i. Det var knepigt att duscha 50 kg hund i vår lilla dusch, men nu är han fluffig och ren i pälsen.
 
När vi lämnade intresseanmälan till hundstallet för tre år sedan hade vi bara en önskan. Vi ville ha "en stor knähund som gärna går en fyra timmars promenad men inte måste varje dag". Vi har nu insett att vi inte alls fick någon stor  knähund, utan i själva verken en ganska liten en.
 
Husse trivs bra med att äntligen ha en hund på sin sida sängen och när vi båda jobbar är hundarna glada att få följa med husse till jobbet och sova baklucka.
 
Själv har jag hittat lite energi och en gnutta hopp i någon vrå, trotts knepiga saker på schemat. Jag fixar och donar och här om dagen fick jag bestämt för mig att plocka med lite skog hem.
 
 
Blöt hund
 
Stor  knähund
 
Inflyttad skog
 
Maria