Hokus pokus simsalabim
Känslorna fortsätter storma och besluten är många. Nu händer det på riktigt. Men jag vill verkligen ta mig tiden att visa vår stora dag. För den kom tillslut och den var magisk, omtumlande och superkall!
Klockan 06:00 på torsdags morgonen åkte vi hemifrån. Under natten hade det regnat en del för att sedan frysa till, så det första vi fick göra var att skrapa kanterna på grunden rena från is. Vid 07:00 kom snickarna och kranföraren och började med sina förberedelser, vi hade precis lagom till det hunnit skrapa bort all is. Sedan började den kalla och långdragna väntan. Väntan på att för första gången äntligen få se vårt hus!
När klockan närmade sig 08:00 stod vi där spänt och väntade, men inga lastbilar syntes till. Kring 08:30 rullade det tillslut in en lastbil upp mot vår lilla avtagsväg, fundersamma tittade vi på den och undrade vad det var för någonting, för några husmoduler var det inte fråga om.
Efter samtal med en smått förvirrad chaufför, som inte viste vad det var för något han hade lastat, visade det sig att det var vår leverans, men det var taket. Taket var alltså på plats före husmodulerna, och fick backa ner för att invänta sin tur. Vi fick senare reda på att husmodulerna och taket kommer från olika håll, så det var inte fullt så konstigt som det först verkade.
Efter mycket vankande fram och tillbaka i den kalla gryningen, med sprittande tankar och känslor, såg vi tillslut det blinkande ljuset och vårt hus var på ingång.
Konvojen körde först fel, men hittade snabbt rätt.
Lagom till alla gubbar hade pratat igenom processen gick morgonsolen upp över trädtopparna och in körde ekipage ett på tomten, spänningen var total!
Härifrån börjar vi filma och i all spänning glömmer vi bort att samtidigt ta foton. Men hela lyftet finns på film och några bilder finns på våra telefoner.
Jag har som hastigast försökt ge mig på att lista ut hur man använder youtube, för att faktiskt kanske göra någon form av kanal för folk att följa oss där också. Vi får se hur det blir med det, än så länge är det bara en lös tanke.
Strax över en timme senare så var iallafall modulerna på plats, gavlarna restes, och takstolarna började monteras.
Vi fick ta en snabb sväng inomhus, vilket var väldigt betydelsefullt. Bilder säger dock inte så mycket än.
Mörkret började dra sig in medan snickarna fortsatte med taket.
Norrgaveln
Sydgaveln
Efter en nästan 12 timmar lång dag, med det tursammaste och kallaste av väder, beslutade vi oss för att åka hem. Vi var glada, kalla, trötta, omskakade. Vårt hus är nu på riktigt!
Än så länge är det snickarna som styr och håller hårt i nyckeln, men den 21 december är det slutbesiktning för Smålandsvillans åtaganden och efter det tar vi över rodret igen. Då fortsätter resan...
Maria