lantisar.blogg.se

Tiden gör som den alltid gör och plötsligt passerade en hel sommar med ytterst knappa uppdateringar. Men vet ni? Igår var det precis ett år sedan det sista flyttlasset var på plats och vi förklarade oss Helsingebor. Ett helt år. Så lång och så kort tid. Vi har numera ingen lägenhet kvar i Hässelby och vi har för avsikt att, på obestämd framtid, rota oss här. För det är här vi hör hemma.

 

Det finns förstås massor att berätta om våren och sommaren. Att rabbla det däremot, skulle inte bli någon vidare givande läsning. Jag tänkte därför, lite kortfattat, fortsätta på det lilla spår som ändå togs upp. Vår safariresa bland Sveriges nationalparker. Eller ja, nu ljuger jag lite faktiskt, för jag tänkte kortfattat berätta om varför del två av vår resa, inte blev av. Det var inte på grund utav någon förkylning, inte på grund utav någon slags ovilja, inte heller på grund utav vår campinghund som visat sig vara fullständigt fantastisk att campa i tält med. Nej, något fullständigt oväntat och helt oförutsägbart dök upp. Ett telefonsamtal, med en fråga. En fråga som, vars svar, dagen därpå gjorde oss till en temporär flock på fyra. Vi har välkomnat Angels bästa vän och pojkvän, Asterix, in i vår flock. Det fungerade inge bra för honom i Norge, han började ha hyss för sig och husse och matte hade inte rum för att ta tag i det. Vi ska alltså ta hand om denna stora lilla krabat under ett år, tills det att våra vänner Kristin och Patrik flyttar hem till vår trakt igen. Tack Kristin och Patrik för det enorma förtroende vi fått i och med detta. Att det var oss ni tänkte på och såg som enda alternativ, är en stor ära!

 

Maria