Stackarna har vaknat


Stackars stackare.
Men nu ska det inte handla om dem.
Angel kom iallafall tillbaka från veterinären med, för henne, bra betyg. Klorhexidinduschar varannan till var tredje dag så länge hon är prickig, vilket vi började med för någon vecka sedan då det är rutin för oss vid den här årstiden. Ingen öroninfektion, inget underligt påträffat och påfylld med vaccinationer. Leverfläcken kan vi däremot inte uttala oss om än. Den ska tas bort och skickas för undersökning. Det kommer ske under narkos och ska därför bokas in en ny tid för. Vi får alltså återkomma om statusen på det.
Själv är jag glad då jag äntligen, efter många år, har pratat och bokat in tid med en tatuerare. Jag får vänta en månad till men sen ska det bli av. "Utrymmet Finns" ska äntligen få förevigas och varje dag påminna mig om just det, att det finns ett utrymme för mig och mina känslor, vilken känsla det än må vara, oavsett vad som händer.
Andra trevliga nyheter är att jag nu, om knappt tre timmar, har inskrivningsmöte på arbetsförmedlingen. Det nalkas alltså praktikplats och jag hoppas på att till någon gång under sommaren ha en deltidsanställning. Jag längtar efter livet men får inte göra så mycket som jag skulle vilja. Både arbetsförmedlingen, försäkringskassan och min terapeut bromsar mig, men det är väl lika bra. Det går iallafall framåt, om än långsamt, och jag längtar och jag kämpar.
Maria
Du är en fantastisk kämpe helt enkelt. Det är nog så att kvinnorna på min sida är starka och ska kämpa och testas. Men vi klarar det. Vi är otroligt starka egentligen så mycket som vi gått igenom. Även om vi kämpat på olika sätt/olika anledningar. Min mormor din gammelmormor var en otroligt stark person. Din mormor/min mamma har fått kämpa välldigt mycket. Sen du och jag, hur det är ännu längre tillbaka vet jag inte.
Du underbara kämpe min dotter älskar sig.